Finskt-svenskt samarbete om tajgafladdermössen i Köklotskogarna

Fladdermusteamet består av forskare, studenter, sommarjobbare, stipendiater och volontärer. Foto: Niclas Fritzén

Projektet fick sin start genom en inrapporterad fladdermuskoloni i en byggnad på en sommarstugetomt på södra delen av ön Köklot i Korsholm år 2023. Vid en granskning i juli 2023 framgick det att det rörde sig om en tajgafladdermuskoloni. I juli 2025 räknades hela 140 utflygande fladdermöss ur kolonin. Tajgafladdermusen är en skogslevande art som trivs i gamla lite glesa granskogar, den typiska tajgan. Hur är det möjligt att en så stor tajgafladdermuskoloni trivs på Kökot där större delen av habitaten i närområdet utgörs av skogar som avverkats på 1970-talet eller senare? Duger dessa skogar som födosöksområden eller söker fladdermössen aktivt upp de spillror av trädbevuxna våtmarker eller gamla granskogar som finns kvar i området, och vad är det som styr fladdermössens val? Dessa frågeställningar gav upphov till ett pågående mastersarbete vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala i samarbete med Ostrobothnia Australis projekt KvarkenBats och Naturstation Södra Hyttan.

Genom att förse fladdermusen med en radiosändare kan man hitta dess dagvisten men även följa dess rörelser nattetid. Genom att därtill förse identifikationsringen med en färgad reflex kan man identifiera fladdermusindividen i flykten med hjälp av pannlampa. De radiomärkta fladdermössen namnges. På bilden tajgafladdermushonan Morran. Foto: Niclas Fritzén

I projektet ingår att:

• Sätta upp en stor koloniholk för fladdermöss som ett test av nya boplatser, med delmålsättningen att undersöka om man lyckas få fladdermössen att självmant lämna en byggnad och bosätta sig i en stor holk. För att se om fladdermössen undersöker holken och etablerar sig följs holken dagligen med hjälp av besiktning på plats samt en övervakningskamera. Därtill undersöks holkens olika avdelningar med hjälp av temperaturloggar för att bedöma om holkens design upprätthåller gynnsamma förhållanden för fladdermöss.  
• Fånga och förse tajgafladdermöss med radiosändare. Genom radiopejling undersöks hur fladdermössen använder det lokala landskapet – skog, våtmarker och bebyggelse, och hur långt de flyger från koloniplatsen
• Kartlägga vilka byggnader i området som används som dagvisten av de radiomärkta fladdermössen
• Informera och föra dialog med boende och besökare i området

 Grunden för fladdermusholken gjutes i betong. Foton: Niclas Fritzén

Här reses den stora fladdermusholken (klicka länken för video)

Projektet samlar ungdomar, studenter och forskare från Österbotten och andra delar av Finland och Sverige för att tillsammans utforska hur fladdermöss och deras bytesdjur lever i människors närmiljö. Genom praktiskt arbete på plats i Köklot skapar vi - de projektanställda, en stipendiat, fladdermusforskare och volontärer - både ny kunskap och engagemang kring natur, boendemiljöer och hållbar landsbygdsutveckling. Projektet utgår från lokala förutsättningar och bidrar direkt till kunskap om hur natur och bebyggelse samspelar i Österbotten. Fladdermöss är viktiga indikatorarter – genom att förstå deras behov kan vi också stärka förutsättningarna för många andra arter.

Förutom de direkt vetenskapliga målsättningarna bidrar projektet till:

• Ökad kunskap om den lokala naturen
• Praktiska lösningar som kan användas av fastighetsägare och bybor
• Stärkt naturintresse och delaktighet bland unga
• Levande landsbygd genom aktivitet, samarbete och kunskapsutbyte

I projektet anställs två ungdomar som fältassistenter under en månads tid med stöd av EU:s landsbygsfinansiering via Leaderstöd från Aktion Österbotten. Ytterligare jobbar en assistent under en månads tid medelst ett stipendium via Svensk-Österbottniska Samfundet. Därtill deltar volontärer och annan personal i projektet.

              .